Integrationsexperimentet lades ner

När beslutet kom att Kroksbäcks högstadieelever skulle flytta till Linnéskolan i Malmö höjdes protesterna från oroliga föräldrar i stadsdelen Limhamn. Man ville inte utsätta sina barn för ett ”integrationsexperiment”.

Nu tre år senare kan man konstatera att integrationen har varit lyckad, och att de nya eleverna avsevärt har förbättrat sina resultat.

Men historien tar inte slut här. Nu ska eleverna tillbaka till Kroksbäck och risken är att segregationen återuppstår.

Artikel i gatutidningen Aluma vintern 2010.

Under våren 2007 togs beslutet att den gamla 70-tals högstadieskolan i Kroksbäck skulle renoveras. Eleverna från det invandrartäta området skulle flyttas till andra skolor. Rektorn på Linnéskolan såg snabbt möjligheten att komma till rätta med den ökande bristen på elever i hans stadsdel Limhamn.

Men det skulle visa sig bli en tuff utmaning för skolan och rektorn Johan Revemark.

Limhamn är till skillnad från Kroksbäck ett av Malmös mest välbärgade områden. Även innan den stora elevflytten har det i flera år gått rykten om att invandrarkillar från Kroksbäck åker till Limhamn för att råna Linnéskolans elever på mobiler och pengar.

Ett 25-tal Limhamnspappor bildade därför ett medborgargarde för att skydda sina barn mot ligorna. De kallade sig ”Arga pappor” och utrustade sig med golfklubbor som vapen när de gick ut om kvällarna för att patrullera Limhamns gator. Men medborgargardet upplöstes snabbt efter att en av papporna polisanmäldes efter att ha tagit strypgrepp på två unga killar.

Rädsla i Limhamn

Men inför skolflytten fick ryktena om Kroksbäcksligorna ny fart. När beslutet stod klart att Linnéskolan skulle fyllas med Kroksbäckselever restes högljudda protester från flera föräldrar i Limhamn.

– Jag tyckte det var ganska fördomsfullt. De dömde eleverna på förhand och blandade ihop begåvning och etnicitet, säger Johan Revemark, rektor på Linnéskolan.

– Föräldrarna trodde att de dåliga resultaten på Kroksbäcksskolan skulle sprida sig hit och att Limhamnseleverna skulle få sämre resultat.

– Nu blev det ju inte så, säger Johan Revemark och berättar stolt om resultaten. Bland krokbäckseleverna har 80 procent hittills lyckats få gymnasiebehörighet. Innan låg nivån på Kroksbäcksskolan runt 40 procent.

Han berättar att argumenten mot elevflytten var många. Till exempel oroade sig en Limhamnsmamma över att Kroksbäckseleverna kanske inte hade råd med lika fina jeans och det kanske skulle leda till mobbning. En annan förälder uttryckte att hon var för integrationssatsningar, men att hon inte ville experimentera med sina egna barn.

Pressat läge

Samtidigt gick ryktena bland Kroksbäckseleverna att Linnéskolan var en snobbskola och att de som bodde i Limhamn inte gillade invandrare.

– Det är klart att det var en pressande situation. Det var jobbigt.

– Vi lyckades inte informera på rätt sätt, säger han och berättar att han tror det var det som låg bakom att många föräldrar flyttade sina barn från skolan till en närliggande friskola.

– Det var ett misslyckande, säger han.

Men så stod de där – 50 nya elever från Kroksbäck. Det var hösten 2007. Och de skulle successivt bli fler, och till slut bestå av nästan hälften av Linnéskolans 350 elever.

Johan Revemark är rektor på Linnéskolan.

– Det var väldigt turbulent i början, det blev en hel del bråk, missförstånd och slagsmål. Eleverna försökte hitta sina positioner. Det är klart att det blir krockar när man blandar folk från olika kulturer och det är klart att det händer grejer.

Bråk om Ramadan

Det var först efter ungefär två år Johan Revemark kände att de hittat en balans i mellan de två elevgrupperna. Det uppstår fortfarande konflikter på skolan, men det handlar oftast om klassiska bråk som finns på alla skolor, menar Johan Revemark.

– Tidigare hamnade eleverna i konflikter kring kulturella skillnader. Vi hade till exempel ett bråk om Ramadan. Varför man fastar eller inte, och att man kunde provocera genom att äta inför någon som fastade.

– Men den här typen av konflikter har vi inte längre, och när de här konflikterna börjar avta, då börjar den riktiga integrationen. Man ser att eleverna börjar umgås med varandra och att de förstår varandra bättre.

Vad mer har eleverna lärt sig?
– Jag tror att de har lärt sig en hel del om hur man möter människor från andra kulturer. Till exempel var det en Limhamnsmamma som berättade för mig att hon nu känner sig trygg när hennes son åker till Gustav Adolfs torg om kvällarna. Han och hans kompisar vet hur de ska möta andra ungdomar som de stöter på. De vet vilka koder man ska använda för att inte hamna i konflikter. Vad man kan säga och inte. Och det hade han lärt sig här.

I höstas stod Kroksbäcksskolan klar för invigning. Integrationen som kom till av en slump på grund av en renovering håller på att avslutas. Projektet kommer successivt avvecklas i takt med att Kroksbäckseleverna lämnar när de går ut nian.

Än så länge finns det inga beslut tagna om någon fortsatt blandning av eleverna.

– Jag hade gärna sett någon form av fortsättning på det här arbetet som vi har gjort. Jag tror att om man vill komma åt den utbredda segregationen som faktiskt finns i Malmö så borde man göra så här på fler skolor.