Torgny Segerstedt – att aldrig ge vika
Under andra världskriget var många övertygade om att Sverige skulle bli tyskt. Men publicisten Torgny Segerstedt gjorde allt för att det inte skulle hända.
I sina artiklar riktade han skarp kritik mot det krigförande Tyskland.
Den svenska kungen bad honom att vara tyst och statsministern ville tona ner hans kritik. Men trots påtryckningarna gav han sig inte.
Lyssna på dokumentären 29 min.
Medverkande: Ulla Berglindh, Anders Franck och Lars-Åke Engblom, verksamma inom stiftelsen Torgny Segerstedts minne.
Läs hela radiomanuset:
Nyhetsklipp: Adolf Hitler håller tal
Miljöljud: Flyglarm, radiostörning
Arkivklipp, Ekonyheter:
”Extra nyhetsutsändning från TT. Tyskland har inlett militära aktioner mot Norge och Danmark.”
Akrivklipp från BBC:
“This i London Calling in the overseas service, with the British Broadcasting Corporation.”
“It was about dawn this morning that the first reports came in, saying that german troops are crossing the frontier in to Denmark. At the same time attacks were being delivered from the sea on a number of Norway’s biggest ports.”
9 april 1940. Tyskland tar alla på sängen när de i gryningen, i en välplanerad offensiv, anfaller både Danmark och Norge samtidigt.
Nyhetsklipp: Adolf Hitler håller tal fortsättning.
Miljöljud: Explosioner och skyttegravar
Målet är en snabb ockupation. Danmark intas enkelt, medan man i Norge längs kusterna bjuder på motstånd.
Ulla Berglindh:
– Man såg vad som hände och hur snabbt det hände både i Danmark och i Norge. Och att Sverige skulle undkomma det här, det vågade man inte riktigt lita på, även om man uttryckte att man var ett neutralt land.
Miljöljud: Tåg
I Sverige har det spridits en rädsla. För att undgå ockupation låter man tyskt krigsmateriel och trupper färdas på SJ:s järnvägar på väg mot Norge och Danmark. Tyskland är på väg att lägga hela Europa under sina stövlar. Många är rädda, och få vågar säga ifrån.
Ulla Berglindh:
– Väldigt många satt stilla i båten, och vågade inte pipa heller för att man var rädd. Det var en försiktighet… det var… om man var tyst och inte låtsades som om man fanns så skulle man inte synas heller gentemot Tyskland.
I både Danmark och Norge bildas det motståndsrörelser. Men i Sverige är det inte många som vågar vara kritiska. Men en kritisk röst hörs klart och tydligt.
Lars-Åke Engblom:
– Han var modig. Han var djärv. Han tog risker, personliga risker som få svenskar var beredda att göra.
Ulla Berglindh:
– Det är klart att han var rädd. Han fick ju dödshot och han hade en pistol med sig och han hade alltid hundarna med sig. Det är klart att han var rädd.
I både Norge och i Danmark var det många som offrade livet i kampen mot nazismen. Men under Hitlers blixtkrig där land efter land erövrades av Tyskland var det få i Sverige som vågade göra motstånd.
Här – fick nazisterna istället hjälp av den svenska staten – som tillät tyska transporter av både vapen och trupper genom Sverige – i det så kallade tysktågen.
Men det fanns en svensk som faktiskt vågade, trots påtryckningar av både statsministern och den svenska kungen.
Idag handlar Bildningsbyrån om redaktören och motståndsmannen Torgny Segerstedt.
Röster på stan:
Hej, ursäkta, jag kommer från radion. Kan jag ställa en fråga till dig? Är du feg skulle du säga?
– Ja.
Hur då?
– Jag vet inte om jag kan specificera det, faktiskt, tyvärr, jag kan inte hjälpa dig.
Tack.
– Jag vågar göra en massa saker, utan tvekan. Jag blir inte påverkad av någon, jag gör vad jag vill.
Om fascister tar över i Sverige, vad skulle ni göra då?
– Jag vet inte. Allt möjligt, allt jag hade kunnat göra för Sverige, hade jag gjort.
Hur skulle du göra det här motståndet?
– Gå i demonstration. Det är det enklaste jag kan göra.
Men om de grep människor som gick i demonstrationer, vad skulle ni göra då?
– Vad hade vi gjort då? Om vi var de som använde den rätta vägen, då bryr jag mig inte. Jag fortsätter och skiter i det. Vill man hjälpa så ger man inte upp så klart.
Scen: Torgny på väg till redaktionen med sina hundar.
Miljöljud: Visslande, hundar, Göteborgs hamn
Det är tidig morgon i Göteborg. Torgny Segerstedt är på väg till Göteborgs handels- och sjöfartstidning – där han är redaktör.
Den här 20-minuter långa promenaden längs hamnkanalen gör han exakt samma tid varje dag. Med sig har han sina två hundar. Den ena – en Grand Danoir – som är nästan lika stor som en mindre häst. Den andra, en bulldog som han döpt till Winston.
Ulla Berglindh:
– Det finns många beskrivningar av honom som stel och otillgänglig. Han höll ett väldigt avstånd och lät inte människor komma nära sig, och hade svårt med att uttrycka känslor utom med sina hundar som han var oerhört förtjust i.
– Han satte nog, inte skräck, men respekt i väldigt många människor för han hade det här, lite av distans och kyla över sig.
Anders Franck:
– Jag vet att många göteborgare länge mindes honom just som den här rätt statuariska figuren som kom vandrande på gatorna med sina båda hundar. Mina morföräldrar hörde till dom. Och såg framför sig bilden av Segerstedt skridande fram med de båda hundarna.
Miljöljud: Fikar
I en lägenhet i Majorna i Göteborg träffar jag tre Segerstedt-experter.
Det är Ulla Berglindh, universitetslektor i svenska och verksam inom stiftelsen Torgny Segerstedts minne.
Ulla Berglindh:
Den här har du skrivit?
– Den här har jag skrivit, det är en artikel om Segerstedt.
Och professor Lars-Åke Engblom, som är presshistoriker.
Lars-Åke Engblom:
– Emeritus som det heter, men…
Miljöljud: Fika och blädder, prassel
…och Anders Franck, också verksam inom stiftelsen och inom universitetet.
Anders Franck:
Men du har också skrivit om Torgny Segerstedt?
– Några små stumpar har det blivit.
Miljöljud: Böcker
Vi sitter bland travar med böcker, artikelsamlingar och fotografier från Torgny Segerstedts liv.
Ulla Berglindh:
– Där är en bok som heter “När stormen klarar sikten” hans egna artiklar mellan 33 och 45. Och det är hans ansikte på framsidan.
Lars-Åke Engblom:
– En reslig och en mycket bestämd person.
Ulla Berglindh:
– Det var ju en vacker karl. Men också med ett väldigt kyligt och distanserat uttryck. Han var någon man märkte och tittade på.
Den karga bardomen
Miljöljud: Stadsljud, kyrkklockor
Torgny Segerstedt växer upp i slutet av 1800-talet i Värmland – i Karlstad. Hans pappa vill att han ska bli präst.
Ulla Berglindh:
– Det finns ju beskrivningar om hans barndom och den var ju inte så himla kul. Med en strängt arbetande något sjuklig far och en mamma som dog tidigt. En ganska känslomässigt karg barndom.
– Det finns ju många beskrivningar av hans kamrater i skolan och så, där man beskrev att han var liksom inte med och lekte, han var inte med riktigt i kamratkretsarna.
– Men man hade en respekt för honom redan då, kanske därför att han var präglad av, kanske den kärlekslöshet som han upplevde som barn och han ville inte släppa någon inpå livet.
Karriären – tidiga misslyckanden
Miljöljud: Ånglok, perrong, sorl
I mitten av september 1894 har Torgny Segerstedt fyllt 18 år. Han är iklädd sin pappas gamla studentmössa och omsydda gå-bort-kostym när han reser till Lund för att läsa till präst.
Ulla Berglindh:
– Det var ett ganska vanlig karriärväg för bondpojkar och för pålästa intellektuella ungdomar. Man såg sig en möjlighet att få sig en utkomst och karriär den vägen.
Men det kommer inte bli som Torgny har tänkt sig. Han kommer aldrig bli präst. Och allt stupar på hans avhandling som han senare gör – om polyteismens uppkomst. Alltså om trosinriktningar där man tror på flera gudar. Men ämnet är kontroversiellt.
Anders Franck:
– De professorer som skulle fälla domen över den här avhandlingen, kunde inte tänka sig att godkänna den för att den var för irrlärig. Han var nog för neutral tror jag. Men han blev stoppad.
Ulla Berglindh:
– Det var en katastrof för honom.
Frågan får uppmärksamhet och leder till stor debatt i Sverige.
I vissa kretsar, får Torgny Segerstedt ett skamfilat rykte. Men han lyckas ändå hålla sig kvar inom den akademiska världen, och blir till slut professor i religionshistoria i Stockholm.
Här engagerar han sig mycket i den offentliga debatten. Han gifter sig också med en norsk kvinna. De får flera barn, men familjelyckan får ett tvärt slut.
Ulla Berglindh:
– Äldste sonen Albrecht dog väldigt tragiskt när han var 12-13 år genom att han hade klivit över ett stängsel som han rev sig på och så fick han stelkramp och dog, och det var fruktansvärt och traumatiskt naturligtvis, för både Torgny och hans fru och för hela familjen.
Flyr sorgen – till Göteborg
Miljöljud: Spårvagn, Göteborgs hamnar, hundar, middagssorl, Glatt sorl med skratt
Sorgen efter sonens dödsfall läggs som ett lock över hela familjen. Något drastiskt behövs ändras, så när ett erbjudande om en redaktörstjänst i Göteborg dyker upp kan Torgny inte tacka nej.
Lars-Åke Engblom:
– I Göteborg hade handelstidningen en särställning. Det var den stora tidningen som alla läste mer eller mindre i Göteborg.
Miljöljud: Nyhetsredaktion
På tidningen som ligger i Nordstan trivs Torgny Segerstedt som fisken i vattnet. Som chef inför han en ny kultursida och en egen spalt där han reflekterar över samtiden.
Lars-Åke Engblom:
– Han var en mycket skicklig debattör och dessutom skrev han på ett sätt som inte vem som helst gjorde.
Ulla Berglindh:
– Han hade ju ett språk, som jag tycker var helt banbrytande för att dels hade han med sig hela den här religiösa metaforiken och de här lite tunga vändningarna.
– Och samtidigt hade han en ironisk glimt i ögat hela tiden, så han blandade ju… friskt bibliska uttryck med slanguttryck och med språkliga bilder som var helt nya.
– Så att det var ett tvärdrag genom hans texter som var väldigt… de var snabba och effektiva och hemskt roliga.
Under Segerstedts ledarskap blomstrar tidningen. Hans egna spalt som har fått rubriken “Idag” blir populär och “alla” i Göteborg tycks läsa det han skriver.
Lars-Åke Engblom:
– Det var den som folk köpte tidningen för att läsa. Man letade upp “Idag”, det var ju där tidningens åsikt och Segerstedts åsikt fanns komprimerad och slagkraftigt formulerad.
Håller storslagna middagsbjudningar
Miljöljud: Mingelparty
1927 köper Torgny Segerstedt och hans familj ett stort vitt trähus i centrala Göteborg. Många är det som har berättat om de storslagna middagsbjudningarna som hålls i det vackra trähuset.
Ulla Berglindh:
– Det var framförallt att ha många gäster och litegrann att han höll ofta tal i de här sammanhanget, och det var lite grann som att stå på en scen och inte komma riktigt för nära människor.
Hitler tar makten 1933
Nyhetsklipp:
Hitlers triumf 1933, Året som gått 1933, Hitlers första tal som rikskansker 1933 (musik från 1 min)
Ulla Berglindh:
– Han resonerar kring dom farhågor han har och om vad som ska hända i Tyskland, han slutar med en ”punchline” att herr Hitler är en förolämpning.
Och det dröjer inte länge innan det kommer ett svar från Tyskland.
Miljöljud: Telegram, nyhetsredaktion
Ulla Berglindh:
– Två dagar senare kommer telegram från Hermann Göring, som protesterade våldsamt mot att man uttrycker sig så om ett annat lands statsöverhuvud osv.
I det hotfulla telegrammet skriver Hermann Göring att han ser det “smutsiga utlåtandet” som en allvarlig fara för ett vänskapligt och hjärtligt förhållande de båda folken emellan. Han skriver också att vidare åtgärder kommer att vidtas.
Ulla Berglindh:
– Och det telegrammet satt länge uppe på väggen i Handelstidningens korridorer.
Men han blev stolt över det här?
– Ja, det blev han, han tyckte det var… först trodde man att det var ett skämt, att Göring skulle protestera mot en artikel i en mellanstor svenska stad. Men han var lite mallig över det ja.
Miljöljud: Nyhetsredaktion
Konflikten mellan tidningen och Tyskland trappas upp när Segerstedt skriver nya kritiska och hånfulla artiklar. Ordväxlingen får stor uppmärksamhet utomlands och den tyska regeringen svarar med att förbjuda Handelstidningen i hela Tyskland.
Segerstedt – som är liberal – avskyr nazismen och Hitler innerligt.
Ulla Berglindh:
– Jag tar ett djupt andetag, var ska man börja… Nämen han var ju, med den odemokratiska sättet han kom till makten, hur snabbt de lyckades bygga upp det här repressiva samhället, förföljelserna som togs i början oerhört snabbt i början.
– Och det var ju inte bara judar som man vände sig emot utan det var ju socialdemokrater, det var fackföreningsfolk, det var människor med handikapp. Det fanns en slags sorteringsprinciper som var fullkomligt avhumaniserande.
Andra världskriget bryter ut 1939
Arkivklipp: Tyskland avancerar in på polskt territorium, TT – Extra sändning andra världskrigets utbrott
Den första september 1939 anfaller nazisterna Polen, och andra världskriget blir ett faktum.
Sveriges statsminister Per Albin Hansson håller tal till nationen.
Per Albin Hansson:
”Medborgare, det förfärliga som vi i det sista hoppats att världen skulle förskonas ifrån har inträffat.”
I Sverige är man i kris och skapar en samlingsregering med det huvudsakliga syftet att hålla Sverige utanför kriget.
Samlingsregeringen består av Socialdemokraterna, dåvarande Centerpartiet, Liberalerna och Moderaterna.
Rädslan sprids i Sverige
Miljöljud: Stockholm Motala, radiobrus, Hitler segertal
Rädslan i Sverige blir påtaglig när man på radion och i tidningar kan följa hur Tyskland lägger seger efter seger bakom sig. Men det finns också ett stöd för utvecklingen.
Nazisterna hade – inte så lång tidigare – lyckats ta sig in i fullmäktige i flera svenska kommuner. Bland annat i Göteborg.
Här och var – i städerna – kan man se den rödavita flaggan med det svarta hakkorset vaja från balkonger och byggnader. Nationalismen har fått ett begynnande grepp om Sverige.
Musik: “Jag är så glad att jag är svensk.”
Ulla Berglindh:
– Det fanns ju vissa kategorier, militärer, präster, andra grupperingar som… det kanske inte var så många som hade ett direkt stöd för det, men det fanns en kulturell närhet. Så det var många som inte ville se det här om vad som växer fram egentligen från början.
Tidningen bojkottas och grannländer invaderas
Miljöljud: Nyhetsredaktion
På tidningen rapporterar man inte bara om händelseutvecklingen. Torgny Segerstedt fortsätter skriva sina kritiska opinionstexter och publicerar också skämtteckningar där man driver med nazismen.
Scen: Karikatyrer
Men tidningens ton uppskattas inte av alla. Redaktionen bombhotas och flera affärsmän går ihop och skriver en insändare där man protesterar mot Segerstedts – som man skriver – ”arroganta och hatfyllda skriverier om Tredje Riket”.
Protesterna leder till en annonsbojkott mot tidningen.
Arkiv, nyhetsklipp: Quisling 9 april, London calling 10 april 1940, English radio service 11 april, NRK 12. januar 1941 – Vidkun Quisling vid ca 1.40
Miljöljud: Krigsljud, bomber
I gryningen den 9 april 1940 anfaller Tyskland både Danmark och Norge samtidigt.
Miljöljud: Explosioner och skyttegravar
Kriget är nu plötsligt mycket närmare, och man är rädd att Tyskland ska invadera Sverige också.
”Tysktågen” får fri lejd genom Sverige
Miljöljud: Radiobrus, “Extrasändning från TT”
Samlingsregeringen utfärdar strikt neutralitet. Det innebär bland annat att Sverige inte får bistå länder som ligger i krig. Statsminister Per Albin Hansson säger i ett radiotal att om “såna anspråk skulle ställas, måste de avvisas”.
Miljöljud: Tåg
Men det dröjer inte länge förrän Sverige bryter mot neutraliteten med de så kallade Tysktågen där Sverige låter nazisterna transportera trupper och vapen på de svenska järnvägarna.
Och det är inte bara av rädsla. Den svenska staten har mycket att förlora eftersom de säljer oerhörda mängder med järnmalm till Tyskland.
När Torgny Segerstedt kritiserar regeringen och Tysktågen beslutar man att tillfälligt stoppa flera nummer av tidningen.
Miljöljud: Skott i fjärran, tåg
I det ockuperade Norge har det bildats en motståndsrörelse. Det är farligt. Flera blir påkomna och avrättas. Andra har senare uppgivit att dom blivit stärkta i kampen av Torgny Segerstedts texter.
Handelstidningen smugglas in i Norge på mikrofilm. Och det sker till och med på Tysktågen. De göms i armstöd och i skoklackar.
Röster på stan:
Hej, om fascister skulle ta över makten i Sverige, vad skulle du göra då?
– Jag vet inte, det är väldigt svårt. Man vill väl tro att man hade försökt göra något åt det.
– Hade de verkligen tagit över redan så tror jag att man hade försökt göra det mer i smyg och skydda folk.
Hur skulle det här engagemanget kunna se ut?
– Jag tänker framförallt på jobbet, på sjukhus och så, att man kan försöker hålla fast vid de principer som finns där redan.
Du jobbar på sjukhus?
– Ja.
Hur skulle man kunna göra där?
– Ja, men ungefär som det är idag med papperslösa, att man vårdar dem även om lagen kanske inte ger utrymme för så mycket vård som ges på många platser. Det är en mänsklig rättighet.
Under andra världskriget ställde sig Sverige ganska platt och lät nazisterna transportera trupper och vapen genom Sverige. Vad tänker du om att Sverige gjorde så?
– Fruktansvärt beklagligt.
Vi klarade ju oss undan krig ändå?
– Ja visst, men på bekostnad av vår integritet.
Segerstedt mottar dödshot och beväpnar sig
Miljöljud: Hundgläfs, Nyhetsredaktion
Torgny Segerstedt har börjat frukta för sitt liv. Han mottar flera dödshot och känner sig tvingad att beväpna sig. Hans jättelika hundar inger också en viss trygghet.
Ulla Berglindh:
– Det var en del av ett skydd som han hade. De låg vid hans skrivbord nere på tidningen, så det var på ett sätt hans vakthundar.
Men samtidigt var han skyddad på ett sätt, genom sin synlighet. Genom att han aldrig smög runt, aldrig kördes i bil.
Han gick från hemmet ner till handelstidningen. Och så hälsade han på människor på vägen och de hälsade på honom. Han var en offentlig ikon som var lite oberörbar på så sätt också.
Miljöljud: Stadsmiljö
Torgny Segerstedts texter gör den svenska samlingsregeringen orolig. Man tror till och med att hans artiklar kan komma att hota den svenska freden.
Statsminister Per Albin Hansson ber honom att tona ner sin kritik. Men statsministern får inget gehör.
Miljöljud: Stockholms slott, högvakten
Ulla Berglindh:
– Och det gick ju så långt att han fick smäll på fingrarna av kungen också. Han blev uppkallad till Gustaf V som talade om för honom att det kanske inte var så lämpligt, det han skrev.
Gustaf V är tillrättavisande och irriterad när han tar emot Segerstedt på Stockholms slott. Och han ska ha sagt att ”Du skadar Sveriges intressen med dina skriverier. Och om det blir krig så är det du som bär skulden”.
Men inte ens kungens påtryckningar ger effekt på Torgny Segerstedt.
Tidningen beslagtas och censureras
Efter mötet med kungen inför samlingsregeringen nya lagar om censur vilket gör det möjligt för staten att i förväg granska och förbjuda texter.
En av paragraferna gör det straffbart att skriva ofördelaktiga uppgifter om länder som Sverige inte ligger i krig med. Alla förstår att det handlar om Tyskland.
Upplagor av handelstidningen beslagtas flera gånger och när en artikel om att tyska soldater använt tortyr i norska fångläger blir den stoppad av den svenska staten.
Lars-Åke Engblom:
– Och då publicerades ett tomrum.
Ulla Berglindh:
– Och rubriken fanns kvar. Det var väldigt effektivt. Det var då nånting sånt där; “rapport från norska koncentrationsläger”, så rubriken fanns kvar och sen var det då fem spalt – halva sidan vit.
De vita spalterna utan text gör att alla läsare förstår att staten hade censurerat tidningen.
Ulla Berglindh:
– Så det var ju nästan lika effektivt som om att orden hade varit kvar där.
Nytt hopp ingjuts när krigslyckan vänder
Nazisterna möter ett allt större motstånd och krigslyckan vänder på allvar i januari 1943. Det här inger hopp hos Torgny Segerstedt som i en radioinspelning ser sig skönja slutet.
Torgny Segerstedt:
”Norrmännen håller fast vid det som är livsnerven i all mänsklig tillvaro. Det som gör oss till människor. Det vi måste hålla heligt om vi skulle förbliva människor.”
Men Torgny får aldrig uppleva krigsslutet eller Norge och Danmarks frigörelse.
Han fortsätter att arbeta ända in i det sista. Men drabbas av en hjärtinfarkt när han ute och går sin promenad med sina hundar. Tysklands kapitualtion och världsfreden är ju bara runt hörnet – och sker bara någon månad efter hans död.
Arkivklipp, Ekonyheterna:
”En av landets främsta publicister, professor Torgny Segerstedt, avled idag.”
“Det eftermäle Torgny Segerstedt förtjänade under dessa år kan sägas kort med få ord. Var stodo vi om han ej funnits till?”
Ulla Berglindh:
Vad har vi kvar av Torgny Segerstedt idag ?
– En obruten röst, ett mod, en solidaritet, både med människor, nationer, humanism, idéer. Demokratiska idéer.
Anders Franck:
– Ja, han lämnar naturligtvis efter sig minnet av en man som aldrig vek undan. Man kan väl tala om en moralisk oräddhet som jag tror att det är många som många skulle önska sig lite mer av idag.
Radiodokumentären om Torgny Segerstedt är ett av programmen i UR:s serie ”Tänka mot strömmen” som sänds i P1. Programmen i serien används också som underlag för undervisning på folkhögskolor. Producent: Elin Iskra.
Lyssna på fler historiska dokumentärer.
