Sextrakasserier på Electrolux

Hit men inte längre. Fotografering var strängt förbjudet inne i Electrolux fabrik i Juárez i Mexiko.

Hit men inte längre. Fotografering var strängt förbjudet inne i Electrolux fabrik i Juárez i Mexiko.

Svenska vitvarukoncernen Electrolux säger sig vilja vara ett föredöme med sina låglöne-fabriker i Mexiko.

Men talar man med de anställda ger de en helt annan bild.

De berättar att de får sparken om de försöker organisera sig fackligt. Att cheferna om dagarna skriker glåpord. Att förmännen på fabriken förväntar sig sex av de kvinnliga arbetarna på fabrikens toaletter, annars väntar repressalier.

Om det här handlar mitt och frilansjournalisten Marcus Hanssons reportage där vi sökt upp och intervjuat en rad arbetare om förhållandena på fabriken.

Lyssna på reportaget     

Kalibers hemsida med mer material

Om Electrolux fabrik i Mexiko i P1 Morgon den 7 april     

Detta har hänt efter publiceringen:

Arbetarna på Electrolux vittnar om sextrakasserier och hot.

Efter reportaget har Electrolux anlitat en extern firma som ska undersöka arbetsförhållandena på koncernens mexikanska fabriker. Men rapportens resultat har Electrolux hållit hemligt.

Den fackliga internationella metallfederationen har också skickat personal till Mexiko med uppdrag att undersöka arbetsförhållandena på fabrikerna där.

I Sverige väntar bland annat fondförvaltaren Banco Fonder på de här rapporterna. Uppgifterna som publicerades i Kaliber den 6 april strider mot Bancos investeringskriterier.

Läs och lyssna på fler reportage från Mexiko


Läs hela radiomanuset här:

Klockan är tjugo över fyra på morgonen i Juarez, en stad i Mexiko precis på gränsen till USA. Vi är i den fattiga och ruffiga förorten Lomas del Paleo och bara några kilometer bort sprakar neonskyltarna från andra sidan gränsen. Vi står och väntar på en av alla de transportbussar som går till Electrolux fabrik som ligger en mil bort ute i öknen.

Det är fortfarande mörkt ute, och strålkastarna lyser oss i ögonen när den utslitna före detta amerikanska skolbussen bromsar till för att plocka upp fler arbetare. Varje morgon åker flera hundra överfulla bussar härifrån i en icke sinande ström på väg mot fabrikerna.

Skrikande chefer

Selena Rodriges och Fransisco Moya åker med bussen varje morgon till Electroluxfabriken där de jobbar vid det rullande bandet med att skruva ihop olika plastdelar som ska monteras inne i kylskåpen. De berättar att de inte gillar stämningen på jobbet. Framförallt för att cheferna skriker.

– Din odugliga idiot, du är en värdelös nolla och klarar ingenting, din hund, din oxe! Sånt skriker de till oss om dagarna, berättar Selena Rodriges.

– De höjer rösten så fort de blir irriterade och det är en väldigt otrevlig attityd de har, säger Francisco Moya om förmännen på jobbet.

Efter 40 minuters resa kör bussen in på Electrolux fabriksområde – mitt ute i öknen. Här sväljs busslast efter busslast av det gigantiska komplexet som sträcker sig över flera kilometer.

Folkhemmets stolthet

Electrolux grundades 1919 i Stockholm av affärsmannen Axel Wennergren. När företaget lanserade sin första dammsugare för hemmafruar blev framgången snabbt ett faktum. Electrolux var snart en viktig stöttepelare i byggandet av det svenska folkhemmet.

Nu har Electrolux 55 000 anställda och verksamhet i närmare 150 länder runt om i världen. Under 2007 gjorde företaget en vinst på 4,4 miljarder, vilket gav en fin utdelning till aktieägarna.

I dag tillverkar Electrolux inte bara dammsugare utan är världsledande inom vitvarubranschen. Man tillverkar bland annat kylskåp, frysar, tvättmaskiner och torktumlare.

Vi visas runt

Electrolux fabrik ser ut som ett grått jättemagasin. På fabriken jobbar tretusen anställda och här träffar vi Georgina Gonzales, presschef. Hon lovar en rundvandring och leder in oss in i en gigantisk sal.

På ett enormt grönmålat betonggolv står gula maskiner så långt ögat når, uppe i takstolarna löper robothänder som fraktar kylskåpsdörrar och andra komponenter.

I långa rader står arbetare i blåa rockar, fokuserade på sina uppgifter. Presschef Georgina Gonzales håller ett högt tempo på rundvandringen. Vi undrar om vi kan få prata med några arbetare.

– Jag har inte befogenhet att låta er göra några intervjuer. Men om ni skickar frågorna på e-mail så ska jag be någon av arbetarna att svara på dem. Och så kan jag skicka svaren till er sen, säger hon.

Enligt Georgina Gonzales är Electrolux ett föredöme i regionen. Man delar ut kylskåp till välgörenhetsprojekt, personalen får gratis sjukvård och man hjälper till med huslån och utbildning. Här behandlas arbetarna bra och har många förmåner.

– I love this company, säger presschefen.

Vill vara föredöme

Enligt Electrolux egen code of conduct eller uppförandekod som det heter på svenska har arbetarna rätt att organisera sig fackligt. Ingen anställd skall heller bli hotad eller trakasserad när han eller hon fredligt utövar dessa rättigheter. Men är Electrolux verkligen ett föredöme och hur behandlas arbetarna på fabriken? För att ta reda på det börjar vi fråga runt efter arbetare som jobbar där.

Till slut lyckas vi få tag på de två arbetarna som åkte buss tidigare på morgonen. Vi träffas i Selenas bostad, en av många tusen små grå betonglådor, som ligger mitt i ett ändlöst kvarter med arbetarbostäder.

– När vi fick veta att det stora företaget Electrolux skulle komma hit så var vår första reaktioner att ”wow – nu blir det något annat minsann”, men det har inte blivit som jag tänkt mig, jobbet på Electrolux blev en besvikelse, säger Selena.

De är nervösa när vi träffas. Selena plockar hela tiden med sitt mörka långa hår och Fransisco kan inte sluta med att putsa sina glasögon mot sin rutiga skjorta. Selena skämtar krystat om att de kommer bli av med jobbet om de berättar sanningen om hur det är på Electrolux.

Vi lovar att de ska få vara anonyma så deras riktiga namn är utbytta i reportaget.

Som Francisco och Selena beskriver det är en dag på fabriken kantad av spring, stress och ständiga förmaningar om att öka produktionstakten.

– Vi får höra att fabriken går med förlust och att det är vårt fel, säger Fransisco Moya.

När Selena och Francisco ställer sig och börjar jobba prick klockan sex på morgonen – så har de en enda rast att se fram emot på hela dagen. Framför dem ligger nio timmars arbete och trettio minuters lunchpaus.

– För att hinna med att äta så måste vi springa till matsalen eftersom fabriken är så stor, säger Selena.

– Det vi pratar om oss arbetare emellan när vi nu hinner är den eviga stressen, hur de alltid jagar på oss för att kylskåpen ska bli klara så fort som möjligt, säger Francisco.

Bättre betalt på snabbmatsstället

Vi vill höra fler anställda berätta om hur det är på Electrolux, men de flesta vi får kontakt med vill inte ställa upp på några intervjuer eftersom de är rädda för att få sparken.

Men 27-åriga Alberto Pinto har precis slutat på fabriken och vågar prata med oss. Eftersom han vill vara anonym har vi bytt ut hans namn. Alberto jobbar på en snabbmatskedja på en liten krokig sidogata i Juarez.

– Det var väldigt stressigt och de jagar på en hela tiden, så att fler kylskåp snabbt ska kunna lämna fabriken, säger Alberto och tar av sig sin gula keps och torkar sig om sin glansiga panna.

Svårast med att jobba på Electrolux var att överleva på den låga lönen, säger Alberto. På Electrolux tjänade han sju kronor i timmen. Det motsvarar ungefär 1 300 kronor i månadslön. Andra arbetare vi pratar med tjänar lite mer – och kommer upp i cirka 1 600 kronor i månaden.

Medellönen i Mexiko ligger på nånstans mellan tre och fyra tusen kronor. Så Albertos lön var ungefär en tredjedel av medellönen.

Gick inte överleva

1993 skrev USA, Kanada och Mexiko under frihandelsavtalet NAFTA, det innebar att tull och skatt togs bort från många tjänster och varor. För många mexikanska jordbrukare blev omställningen svår. Billiga amerikanska jordbruksprodukter översvämmade marknaden och gjorde mängder av bönder arbetslösa. Många av dem jobbar idag på låglönefabrikerna längs den amerikanska gränsen.

– Jag har fru och tre barn och det går inte överleva på den lönen, säger Alberto.

När Alberto hade jobbat ett tag på Electrolux fick han svårt att få pengarna att räcka till mat till familjen. Det ledde till stora bråk hemma, säger han och vänder på ännu en hamburgare.

Här i stekoset på snabbmatsrestaurangen tjänar Alberto nästan tre gånger så mycket som han tjänade på Electrolux.

Ännu en berättar

Vi sitter i en sliten lekpark där gungorna rostar och gräset är gult. Här har vi stämt träff med Roxana Mendez, ännu en arbetare med lång erfarenhet av Electrolux, som motvilligt ställer upp på en intervju. Även hennes namn har vi bytt ut. Hennes bild stämmer överens med den kritik som vi hört innan.

Roxana Mendez berättar att det flera gånger skett allvarliga olyckor på fabriken. Det handlar om personer som i det stressiga tempot har fått ett finger eller en hand avklippt i kraftfulla maskiner. Trots chocken och rädslan bland arbetskamraterna – när det händer – så har ledningen, enligt Roxana, bestämt att arbetet ska fortsätta för alla andra som om ingenting har hänt. Att produktionen fortsätter är det enda som spelar någon roll för ledningen, säger Roxana.

Inget fack

Det är mycket svårt för arbetarna att förändra situationen. Enligt Electrolux ska ju arbetarna ha rätt att organisera sig fackligt. Men enligt alla de arbetare vi pratat med så finns inget fack och det kan det gå illa om man organiserar sig.

– Personer som uttalat sig positivt om fackförbund sållas ut, säger Roxana. Den som försöker samla ihop folk för att starta ett fackförbund får sparken, säger hon.

Elisabet Davalos arbetar för Cetlac – en del av ett nationellt nätverk av arbetsrättsorganisationer som stöttar arbetare med juridisk hjälp. Cetlac har upprepande gånger haft kontakt med arbetare på Electrolux fabrik. Electrolux tillåter inte arbetarna att engagera sig fackligt eller på olika sätt kritisera företaget, säger Elisabet Davalos.

– Tidigare gjorde företagen sånt här i smyg, men nu gör Electrolux det här helt öppet. Det är oroande, säger hon.

För att ta reda på om det verkligen var så att man gallrar ut fackligt aktiva så sökte hon själv jobb på Electrolux. Där deklarerade företaget helt öppet att den som tidigare har anmält en arbetsgivare till arbetsrättsdomstolen – inte får jobba på Electrolux, berättar Elisabet Davalos.

Bemanningsföretagen sållar

För att ta reda på om det verkligen är så illa att Electrolux aktivt gallrar bort folk som är fackligt organiserade eller som kritiserar företaget så åker vi iväg till ett område med flera bemanningsföretag där Electrolux rekryterar en del av sin personal. Ur stora högtalare ropar fabrikerna ut att de söker nya arbetare.

Ett av bemanningsföretagen visar sig bestå av ett litet vitt tält med Electrolux logotyp på, som står mitt på refugen på en tungt trafikerad väg. Kvinnan som jobbar här rekryterar hundra personer om dagen bland annat till Electrolux. Vi frågar vad hon tycker om den lön som erbjuds.

– Det är jättelite, inte bra alls, men folk har inget val – de tar inte jobbet för att de vill utan för att de måste, säger hon.

Här får vi inga svar på hur Electrolux ser på fackligt aktiva. Men på andra sidan gatan ligger ett annat bemanningsföretag som också brukar anställa personal åt Electrolux.

Här sitter två män och dricker the och väntar på att Electrolux ska ringa och beställa fler arbetare. Vi frågar hur det fungerar.

– Electrolux undviker alla konflikter med arbetarna när de använder sig av oss. Eftersom de är anställda av oss och inte av fabriken så är det hos oss arbetarna måste klaga och inte hos fabriken, säger en av männen.

Så genom att använda såna här bemanningsföretag kan Electrolux filtrera bort icke önskvärda arbetare. Till exempel gravida som ska gå på betald mammaledighet eller fackligt aktiva. Man avsäger sig ansvaret för sina anställda och kan när som helst göra sig av med dem.

Brott mot lagen

Electrolux bryter mot Mexikos arbetslagstiftning när de använder sig av bemanningsfirmorna. Det säger Gustavo de la Rosa som har en har en lång erfarenhet som arbetsrättsadvokat. Idag är han chef för La Comisión Estatal de Derechos Humanos de Chihuahua – delstatens myndighet för mänskliga rättigheter.

– Det här handlar helt och hållet om att Electrolux vill undvika att arbetarna organiserar sig fackligt, så att man ska kunna fortsätta att utnyttja dem och de inte ska kunna utkräva sina rättigheter, säger Gustavo de la Rosa.

Nejsägare togs åt sidan

Francisco Moya har på nära håll upplevt hur cheferna stoppar och direkt hotar arbetare som kritiserar ledningens beslut.

– För ett par veckor sen gick ledningen ut med information om nya rutiner. På min avdelning tyckte vi inte att det verkade bra. Vi pratade med vår förman – men han gick istället till personalavdelningen. Och de som varit mest emot företagets idéer togs åt sidan så att andra inte kunde lyssna, och så skällde de ut dem, berättar Francisco Moya.

– De gjorde klart för dem att de inte skulle hålla på och bråka annars skulle man ta till mer drastiska metoder – avstängning från jobbet i några dagar – eller för alltid, säger Francisco.

Vi har inget fack – för vi har inget

Vi ringer Electrolux presschef Georgina Gonzales.

– We dont have unions here, säger hon. Vi har inget fack.

– Why (varför)? undrar vi

– Because we don’t have one, svarar hon. För att vi inte har något.

Men sen utvecklar hon sitt resonemang.

– Vi har inga fack här, men det finns inget förbud. Dessutom har vi så bra förmåner för arbetarna att något fack, det behövs inte.

Andra frågor får vi ta på mail, säger Georgina Gonzales. Så vi mailar flera frågor där vi undrar om förhållandena på fabriken. Hon lovar att återkomma.

Sexuella trakasserier

Ju fler människor vi pratar med desto mer får vi höra om Electrolux. Först motvilligt, men sedan vågar allt fler arbetare berätta vad de upplevt inne på den svenskägda fabriken.

Enligt arbetarna ska det tydligen finnas ett system där förmännen på fabriken anser sig ha rätt att ha sex med de kvinnliga underordnadena och ställer de inte upp så blir de bestraffade. Selena Rodriges berättar att hon förväntades gå med på flera sexuella förslag från en av förmännen.

– Det var efter att jag tackat nej till hans förslag – som han såg till så att jag flyttades ner till den lägsta positionen som finns på fabriken, berättar Selena.

– Förmännen kan tack vare sin maktposition tvinga underlydande att gå med på sex. Det säger Angel Andazola på arbetsrättsorganisationen CETLAC som har många års erfarenhet av maktmissbruk och sexuella trakasserier på fabrikerna.

Och på grund av den utbredda rädslan för att bli av med jobbet på electrolux fabrik så vågar kvinnorna inte säga ifrån och rapportera missbruket.

Vi ringer upp Roxana Mendez igen. Enligt henne har förmännen också sex med de kvinnliga arbetarna inne på fabriken på arbetstid, bland annat på fabrikens toaletter.

– Sexmötena görs upp i förväg där tjejernas närmsta chefer ger dem klartecken att smita iväg en halvtimme eller en timme för att ha sex med förmännen, säger Roxana.

Roxana berättar om när en förman upprepade gånger varit på flera kvinnor. Tillsammans försökte tjejerna göra uppror mot förmannen.

– Men trots att de talade med ledningen – så blev han kvar på sin position, och de som klagade hotades med att få sparken, säger Roxana.

Exakt hur vanligt det är att kvinnor på det här sättet utnyttjas på Electrolux fabrik är svårt att säga, men enligt arbetarna som vi talat med så är det för många kvinnor en del av vardagen.

Policyn är nog hemlig

Vi ringer Georgina Gonzales, Electrolux presschef. Trots att det har dröjt flera veckor så har vi inte fått några svar på de frågor som vi mailat. Enligt Georgina Gonzales så har hon inte hört något om att det skulle ske några sexuella trakasserier på arbetsplatsen.

– Nej, det har jag inte fått några rapporter om.

– Men vad har ni för poilicy när det gäller sexuella trakasserier?

– När det gäller vår policy så vet jag inte om jag kan dela med mig av den– den är nog hemlig, säger Georgina Gonzales. Men vi har en hotline som arbetarna kan ringa ifall de råkar ut för den här typen av saker. Vi frågar hur många som ringer linjen och Georgina lovar åter igen att återkomma.

Även om Electrolux har en policy mot sexuella trakasserier så fungerar den inte, säger Roxana Mendez. Förmännen struntar helt enkelt i reglerna.

Vi sammanfattar

Under de två veckor som vi varit i Juarez har vi talat med en lång rad oberoende källor om förhållandena på Electrolux fabrik.
Vi har talat med olika organisationer med stor kännedom om förhållandena i fabrikerna. Vi har intervjuat delstatens chef för människorättsfrågor och även träffat andra myndighetspersoner i staden. Och framförallt har vi träffat många arbetare som jobbar eller har jobbat på fabriken.
Företaget hävdar att arbetarna är fria att organisera sig fackligt. Men våra källor säger att de som gör det får sparken eller gallras ut när de söker jobb.
Electrolux säger att det inte förekommer sexuella trakasserier på fabriken. Men enligt flera av varandra oberoende källor så sker det övergrepp. De källor vi pratat med säger att kvinnor trakasseras regelbundet och känner sig maktlösa.
Svensk chef svarar

Vi har fortfarande inte fått några svar på mail av presschefen i Mexiko, Georgina Gonzales. Först efter att vi kontaktat Electrolux ledning i Sverige får vi svar. Henrik Sundström är ansvarig för miljö- och sociala frågor på Electrolux.

– Vi ser allvarligt på den här typen av anklagelser, den bild ni ger stämmer inte med den vi har, säger han.

– Om vi börjar med det här som vi får höra i reportaget att arbetare får utskällningar när de gör fel och att chefer svär efter dem. Vad tycker du om det?

– Den typen av verbala trakasserier är inte tillåtna. Det framgår tydligt i vår uppförandekod.

– Vad tycker du om att det sker?

– Jag kan inte kommentera om enskilda individer har uppfattat det som att det förekommit, men det ska inte förekomma.

Henrik Sundström förklarar att deras regler är tydliga om vad som tillåtet och inte på Electrolux. Han säger att fabriken i Mexiko är en av deras verksamheter som har lägst olycksfrekvens – även jämfört med Svenska fabriker. Att gravida skulle nekas arbete har han ingen information om och säger det klart och tydligt inte får ske enligt deras regler. Att Electrolux skulle bryta mot lagen när de anlitar bemanningsföretag håller han inte med om.

– Vi gör inte den typen av diskriminering när vi anställer folk till vår fabrik, säger Henrik Sundström.

Många arbetare säger att de har en väldigt låg lön. Att de har svårt att få sin vardag att gå runt…

– Ingångslönen för de nyanställda ligger 40 procent över minimilönen i Maxiko, och lönen kommer att växa ju längre de är på företaget, ju mer erfarenhet de har.

Så du tycker att sju kronor är en bra lön?

– Den lön vi ger är 40 procent över minimilönen i Mexiko.

Jo, men är sju kronor en bra lön?

– Jag har ingen kommentar till det.

Vad gäller arbetarnas rädsla för att engagera sig fackligt säger Henrik Sundström:

– De anställda har rätt att engagera sig fackligt. Om de uppfattar det som att det finns begränsningar i detta, så kan de anmäla det via den ”alert-line” som finns, så att det åtgärdas.

De har ju berättat för oss att man kan bli bestraffad, nedtystad, avstängd om man kritiserar Electrolux. Vad tycker du om det?

– De anställda ska inte ha den bilden. Och upplever de att hot förekommer så ska de vidta åtgärder. Antingen gå till de överordnade och klaga, eller anvnda sig av den ”alert-line” som finns.

Så du tycker de ska gå till de överordnade som precis skällt ut dem och klaga?

– De kan ju gå ett steg högre upp.

Tror du de vågar ringa till er ”alert-line”?

– Ja det borde de göra. När man ringer får man ett referensnummer, man anmäler helt anonymt. Saken utreds av vårt kontor i Cleveland och den som anmält kan ringa dit uppge sitt referensnummer där och få svar. Vi har inte hittat några anmälningar från Juarezfabriken på de här punkterna.

Men varför tror du att de inte ringer?

– Det vet jag inte.

Vad tror du?

– Jag har ingen åsikt.

Hur kommer ni att agera nu?

– Vi kommer att gå igenom anklagelserna och kontakta fabriksledningen därborta och diksutera frågorna med dem, avslutar Henrik Sundström.

Roxana lämnar fabriken

I den slitna lekparken med det gulnade gräset sitter Roxana Mendez och tänker över sin situation. Vi frågar henne om hon tycker att Electrolux verkligen är ett föredöme.

– Nej, Electrolux är inget föredöme och utifrån det jag har sett så tycker jag inte att det är ett bra företag, säger Roxana. Hon har nu bestämt sig för att säga upp sig.



Du gillar kanske också...